Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiviskt slutled ~en ~er
·het·en●med adj. som förled
egenskap
av det slag som förledet anger; endast i sing.
Nollbeläsenhetgodhetgråtmildhetjämställdhetklarhetlitenhetpartiskhetrenhetsparsamhettrångboddhettuffhet○äv. konkret(are), spec. om yttring(ar) av angiven (negativ) egenskap; ofta i plur.barnslighetdumhetfånighetlustighetojusthet○spec. äv. om ngt (el. ngn) av angiven artfastighetlägenhetmyndighetnyhetnyttighetskönhetstorhetsedan mitten av 1300-taletöppet brev utfärdat av kung Magnus till invånarna i Linköpings stift (Svenskt Diplomatarium)fornsv. -het; av lågty. -het, ty. -heit; nära besl. med heder