Svensk ordbok 2009, webbversion

1-skap substantiviskt slutled ~en ~er -skap·enmed subst., adj. el. verb som för­led; sällan plur. det att vara, till­höra eller ut­föra det som an­ges av för­ledet beredskapdryckenskapfiendskapgemenskapköpenskapvänskapofta konkret(are) om varelse(r), företeelse(r), beteende(n) etc. av det slag som för­ledet betecknaräv. plur. bekantskapgalenskapräkenskapngn gång koll.boskapsedan 1344 (i vänskap)stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. -skap(er); trol. till skapa
2-skap substantiviskt slutled ~et, plur. ~, best. plur. ~en -skap·etvanligen med subst. som för­led det att vara eller till­höra det som an­ges av för­ledet Nolladelskapgrannskapsällskaputanförskapäktenskapofta konkret(are) om varelse(r) el. företeelse(r) av det slag som för­ledet betecknarbudskapherrskapredskapsällskapäv. koll.manskapprästerskapsällskapsedan ca 1350 (i redskap)Konung Magnus Erikssons Stadslagse 1-skap
3-skap substantiviskt slutled ~en el. ~et -skap·en, -skap·etmed subst. som för­led ngt som ut­gör det som för­ledet an­ger; särsk. om beteende el. före­teelse som ut­gör ngt ondske­fullt, farligt, o­trevligt etc. (starkt) vard.djävulskapfanskapjäkelskapjävelskapibl. äv. om personi neutr. nu har fanskapet glömt nycklarna i­gen!ngn gång äv. (med neutral inne­börd)det att vara eller till­höra det som för­ledet betecknar släktskapsedan 1385 (i djävulskap)Klosterläsningse 1-skap När man gör en avledning med -skap, ska man inte släppa in något extra s, vare sig i medlemskap eller chefskap eller konstnärskap. Skälet till att man ofta ser de felaktiga ss-formerna är säkerligen, att det foge-s som i många fall kommer in i sammansättningar smittar av sig. Vi har medlemsavgift, medlemskort, chefsperson, chefsstol, konstnärsbana, konstnärskoloni osv. Men sammansättningar är en sak och avledningar en annan. De enda fall som får dubbel-s är de som har med sig ett s från grundordet: kändisskap, virtuosskap och några till.