[aks-]
substantiv ~en
ac·cept·ans·en●(tendens till) accepterande
av viss företeelse, hos viss grupp människor
psykol.sociol.JFRcohyponymgenomslagskraftcohyponymgehör 2
ha hög acceptanssakna acceptansatt genomföra stora förändringar utan folklig acceptans är omöjligtacceptans (av/för/på ngt)sedan 1980till acceptera