Svensk ordbok 2009, webbversion

ackusativobjekt [ak`-el.-i`v-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ac·kus·at·iv|­ob·jekt·et●direkt objekt dvs. den sats­del som betecknar det som direkt är före­mål för subjektets verksamhet och i vissa språk står i ackusativ språkvet.i satsen ”katten jagar råttan” är ”råttan” ackusativobjektsedan 1818När det gäller beskrivning av förhållanden i svenskan är de traditionella termerna ackusativobjekt och dativobjekt omstridda. De flesta språkvetare anser att termerna direkt objekt och indirekt objekt är bättre, eftersom vi inte har någon kasusböjning i svenskan (dvs. särskilda dativ- och ackusativformer hos substantiv) som skulle motivera de traditionella termerna. Å andra sidan kan termerna ackusativobjekt och dativobjekt vara praktiska att använda inom tyskpedagogiken.