Svensk ordbok 2009, webbversion

affirme´ra verb ~de ~t af·firm·er·arbekräfta på­stående e.d. fil.äv.upp­repa positiv fras i tal eller tanke i syfte att förbättra sin livsinriktning in­om ny­andliga rörelser affirmera ngt/SATSsedan 1674av lat. affirma´re ’bekräfta’ Subst.:vbid1-760331affirmerande, vbid2-760331affirmering; affirmation