Svensk ordbok 2009, webbversion

af`tonsång substantiv ~en ~er afton|­sång·enguds­tjänst med afton­bön särsk. på sön- el. helg­dag musikrelig.JFRcohyponymhögmässahyperonymandakt 1 de gick till aftonsången i stället för till hög­mässan(under/vid) aftonsångensedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. aftonsanger