Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
ag·glomer·at·ion·en●plats med sammanhängande tätbebyggelse
geogr.geol.samh.JFRcohyponymsamhälle 2cohyponymtätort
byar och fiskelägen har kallats agglomerationer när man inte velat betona organisationsformen○äv. om stark koncentration av företag till ett områdeindustriella agglomerationeragglomeration (av ngt)sedan 1903