Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o`ns-]
substantiv ~en ~er
akt·ions|art·en●sätt på vilket (viss) verbhandling försiggår
i förhållande till tiden, handlingens påbörjande och avslutande m.m.
språkvet.språkvet.JFRcohyponymaspekt 2
verbet ”blinka” har momentan aktionsart och verbet ”sova” durativmomentan aktionsart anges i svenska ofta med verbpartikeln ”till”, som i ”slå till”sedan 1929