Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
akt·ning·en●visad eller känd respekt
för person, myndighet e.d.
komm.JFRcohyponymvördnadcohyponymhögaktning
ha aktning för ngnhysa aktning för ngnvisa aktning för äldre personer○äv. om hög värdering, särsk. av prestation el. personmed all aktning för hans prestation måste det ändå sägas att han har långt kvar till toppenaktning (för ngn/ngt), aktning (mot ngn)sedan 1734till akta