Svensk ordbok 2009, webbversion
[-puŋ(k)tu´r]
substantiv ~en
aku·punkt·ur·en●en (kinesisk) metod för bedövning och sjukdomsbehandling med instick av metallnålar
med.elektrisk nervstimulering som påminner om akupunktursedan 1903; ökad anv. sedan 1970-taletmodern bildn. till lat. ac´us ’nål’ och punctu´ra ’styng, stick’; jfr punkt