Svensk ordbok 2009, webbversion
alf
[al´fäv.al´v]
el.
2alv2alv
[al´v]
substantiv ~en ~er [al´fer, al`fer äv. al´ver, al`ver]
alf·en, alv·en●ett manligt naturväsen i nordisk mytologi
i rang närmast efter gudarna
sag.yrk.ljusalfsvartalfsedan 1747av isl. alfr med samma betydelse; gemens. germ. ord av oklart urspr.; jfr älva