Svensk ordbok 2009, webbversion

all`män adjektiv ~t ~na all|­männ·are1som om­fattar (nästan) alla i viss grupp samh.MOTSATSantonymenskild 1 JFRcohyponymgemensam 1cohyponymgenerell allmän röst­rättallmän sjuk­försäkringför­slaget väckte allmän munterhet○äv. ut­vidgat (ibl. substantiverat)offentlig, samhälls- MOTS.antonymprivat allmänna kommunikations­medelkrav på styrelse­representation för det allmänna○ibl. äv.vanligt före­kommande en fågel som är allmän i hela södra Sverigeallmän handlingsehandling 3 allmän pensionsepension 1 allmänt bråksebråk 2 allmänt åtalseåtal sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. almän; av lågty. almen ’helt gemensam’; jfr 1gemen, menig 2som gäller utan in­skränkning af.SYN.synonymgenerell MOTSATSantonymspeciell JFRcohyponymuniversell en allmän regel○äv.som behandlar hela om­rådet kursen om­fattar både allmän och svensk historiasedan 17323som av­ser helheten med förbi­gående av detaljer af.JFRcohyponymgenerell hans allmänna in­ställninghennes allmänna livs­föring○ibl. med viss negativ bi­betydelseo­bestämd och abstrakt hon ut­tryckte sig i allmänna orda­lagparti­programmet är mycket allmänt hållet (adv.)sedan ca 1620