Svensk ordbok 2009, webbversion

allude´ra verb ~de ~t al·lud·er·armed­vetet väcka före­ställning om ngt (annat), lik­som i förbi­gående språkvet.JFRcohyponymanspelacohyponymhänsyftacohyponymantyda 2 han alluderade på Hamlet med yttrandet ”att vara eller bli en vara, det är frågan”alludera på/till ngn/ngt/SATSsedan 1716av lat. allu´dere ’leka med; skämta med’; jfr illudera, illusion, preludium Subst.:vbid1-102669alluderande, vbid2-102669alludering; allusion