1andra
[an`-el.an´-]
räkneord,
maskulinum andre
●som är nummer två i ordningen
Nollandraplaceringandraserveandrepilotpå andra våningenhan kom på andra plats i tävlingen○äv.som inte är viktigast eller av högsta kvalitet
andrasorteringett andra klassens hotellprivat reser hon i andra klass, men när hon är på tjänsteresa blir det förstadet ena ger det andrase2ena
det ena med det andrase2ena
för det första ... för det andra ...seförsta
hyra i andra handsehand 1
i andra handsehand 1
komma in i andra andningenseandning
spela andra fiolensefiol
sedan 800-taletrunsten, Rök, Östergötlandrunform onart (ack.), vanligen övrig runform anar; best. form till annan
2an`dra
äv. åld.
an`dragaan`draga
verb androg andragit andragen andragna, pres. andrar äv. åld. andrager
an|drag·it●framföra som argument
i kritik- el. försvarssyfte
ngt högt.komm.JFRcohyponymanföra 2
ingenting kan andras mot hennes tolkningvad har du att andra till ditt försvar?andra ngt (mot ngn/ngt), andra ngt (till ngt), andra SATSsedan 1561av ty. antragen med samma betydelse, eg. ’bära; dra fram (ngt)’
Subst.:vbid1-103954andragande