Svensk ordbok 2009, webbversion
[bitryck på sista stavelsen]
substantiv ~en ~er
an|för·vant·en●släkting
ngt formelltsläkt.yrk.en nära anförvantngns anförvant, anförvant till ngn, ngra är anförvantersedan 1648till ty. anverwandt ’släkt med’, till verwenden ’vända i en viss riktning’; jfr bundsförvant