Svensk ordbok 2009, webbversion

an`gripa verb angrep angripit angripen angripna, pres. angriper an|­grip·er1gå till fysiskt an­grepp mot ngn el. ngt komm.mil.JFRcohyponymanfalla 1cohyponymattackera fienden angrep staden i gryningen○äv. bildligt(hårt och aggressivt) kritisera NN angrep häftigt regeringens ekonomiska politikangripa (ngn/ngt)sedan 1534av lågty. an­gripen, ty. angreifen med samma betydelse; jfr gripa 2in­verka skadligt på ngn el. ngt; om sjukdom, gift etc.; ofta genom medicinsk el. kemisk på­verkan med.JFRcohyponymafficiera under­sidan av bilen var angripen av rostgiftet angriper centrala nerv­systemetangripa ngn/ngtsedan 17183välja metod för behandling av komm.hur ska vi angripa problemet?angripa ngt (SÄTT)sedan 1626Subst.:vbid1-104352angripande; angrepp (till 1 + 2)