substantiv ~en ~er
an|halt·en●plats för uppehåll
under resa e.d.
rum.trafik.första anhalten under Tysklandsresan var Hamburgsedan 1894av ty. Anhalt med samma betydelse, till halten ’hålla; stanna’; jfr 2halt 2
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
an|halt·en●plats för uppehåll
under resa e.d.
rum.trafik.första anhalten under Tysklandsresan var Hamburgsedan 1894av ty. Anhalt med samma betydelse, till halten ’hålla; stanna’; jfr 2halt 2