Svensk ordbok 2009, webbversion

an`hang substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en an|­hang·eto­bestämd, tvivelaktig grupp som följer och stöder viss person ned­sätt.admin.samh.yrk.Hitler och hans anhangngns anhangsedan 1527av ty. Anhang med samma betydelse, till hängen ’hänga’; jfr anhängare, bihang