Svensk ordbok 2009, webbversion

ankel [aŋ´k-el.aŋ`k-] substantiv ~n anklar ankl·ar●knöl på in- eller ut­sidan av fot­leden med.SYN.synonymfotknöl ankelled○äv.vrist strumpan var ned­hasad kring ena ankelnsedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. ankol; gemens. germ. ord, urspr. ’liten led; böjning’