Svensk ordbok 2009, webbversion
an`knyta
verb anknöt anknutit anknuten anknutna, pres. anknyter
an|knyt·er1skapa en förbindelse för
ngn företeelse till en större helhet
trafik.JFRcohyponymförena 2cohyponymsammanbinda
järnvägen anknöts till stambanandet är svårt att anknyta ett land med statsekonomi till ett frihandelsområdeanknyta ngt till ngtsedan 1882efter ty. anknüpfen med samma betydelse, eg. ’fästa med knut’; till knyta
2ha idémässigt samband
med viss annan intellektuell företeelse
komm.JFRcohyponymförbinda 1
hennes nya diktsamling anknyter till den stora romantiska traditionen○äv. om personha eller antyda idémässigt samband
med viss utgångspunkt e.d.
jag vill anknyta till en passus i föregående inlägganknyta till ngn/ngt/SATSsedan 1850Subst.:vbid1-104610anknytande,
anknytning