Svensk ordbok 2009, webbversion
an`slå
verb anslog anslagit anslagen anslagna, pres. ~r
an|slag·it1vanligen lös förb., seslå an 2
träffa med slag
särsk. med avs. på tangent (på musikinstrument)
af.anslå strängenanslå ngtanslå tonen (för ngt)se1ton 1
sedan 1798efter lågty. anslan, ty. anschlagen med samma betydelse; jfr 1slå
2bevilja (viss summa) för visst ändamål
om myndighet e.d.
samh.JFRcohyponymavsätta 2
AMS anslog 100 miljoner till särskilda åtgärderanslå BELOPP (till/för/åt ngn/ngt)sedan 1660jfr anslå 3
3sätta upp
meddelande, på anslagstavla e.d.
komm.kungörelsen om auktionen anslogs på offentliga platseranslå ngt (i/på ngt)sedan 1631av samma urspr. som anslå 1 (urspr. om regler för torghandeln och liknande som sattes upp på rådhuset)
Subst.:anslående;
anslag (till 1)