Svensk ordbok 2009, webbversion
verb anstod ~tt, pres. ~r
an|står1vänta med att förverkligas
tid.det får anstå med skattesänkningarna tills ekonomin tillåter detanstå (med ngt)sedan 1621av lågty. anstan med samma betydelse, urspr. ’stå nära’
2utgöra lämpligt eller förväntat handlingsmönster för
ngn (enl. viss norm)
allmän värderingJFRcohyponympassa 3cohyponymhövas
han var diskret, som det anstår en diplomatanstå ngnsedan 1564