Svensk ordbok 2009, webbversion
verb antände antänt, pres. antänder
an|tänd·er●sätta eld på
kem.den uppretade folkhopen antände en lastbil○ofta utan mänskligt handlandedet torra virket antändes på ett ögonblick av gnistornaantända ngtsedan 1626efter ty. anzünden med samma betydelse; besl. med tindra; jfr tända
Subst.:vbid1-105893antändande,
vbid2-105893antändning