substantiv ~en ~er
anti·tes·en●motsatt idé eller företeelse
i förhållande till viss idé el. företeelse
fil.admin.fil.språkvet.Hegels bekanta schema tes-antites-syntes○spec. om en stilfigur som bygger på sammanställning av kontrasterande begreppi NN:s retorik finns många antiteser av typ ”handling, inte ord”en antites (till ngn/ngt)sedan 1799av grek. antith´esis; till anti- och tes