Svensk ordbok 2009, webbversion
1apport
[apårt´]
interjektion
ap·port●hämta föremålet!
i order riktad till hund
komm.sedan 1832till apportera
2apport
[apårt´]
substantiv ~en
ap·port·en●det att apportera
tid.zool.”Fin apport”, sade han och klappade hundensedan 1874se 1apport