Svensk ordbok 2009, webbversion

arrende [-en`-el.-en´-] substantiv ~t ~n ar·rend·et●av­tal om rätt att bruka ngn annans egendom mot ersättning samt att tillgodo­göra sig av­kastningen särsk. betr. mark jordbr.JFRcohyponymåborätt jaktarrendejordbruksarrendehan upp­lät gården på arrende○äv. all­männare om liknande brukningsrätt för an­dra till­gångar○äv. om av­giftenarrendet ska höjas med 10%arrende (av ngt)sedan 1620