Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
a·spekt·en1(ett av flera) sätt att betrakta eller analysera ngn företeelse
t.ex. ett problem el. en fråga
af.JFRcohyponymsynvinkel 2cohyponyminfallsvinkel 2cohyponymperspektivcohyponymsätt 2
svaret beror på vilken aspekt man anlägger på problemetsaken har också ekonomiska aspekter○äv.(fokusering av) delproblem
en intressant aspekt på nedfrysningen av döda människor är den teologiskaen aspekt (av/på ngt)sedan 1890av lat. aspec´tus ’anblick; synförmåga; utsikt’, till ad´ ’till’ och spec´ere ’se’; jfr prospekt, suspekt
2(språkbrukarnas) uppfattning av en verbhandling som ofullbordad (imperfektiv) eller fullbordad (perfektiv)
språkvet.JFRcohyponymaktionsart
imperfektiv och perfektiv aspekt○äv. om motsvarande verbformeraspekt förekommer i slaviska språk men egentligen inte i svenskasedan 18903två himlakroppars inbördes positioner
astron.JFRcohyponymkonstellation 2
sedan 1578