Svensk ordbok 2009, webbversion

att`an substantiv, ingen böjning att·an●djävul(en) ett lindrigare kraft­uttryckallmän värderingkomm.SYN.synonymtusan JFRcohyponymsjutton 2 en attan till karlja­så, NN vann i­gen, det var som attan!ge sig attan på ngtvara fast besluten på eller över­tygad om ngt​ han har gett sig attan på att vinna sedan 1721 (i dial. och svordomar)jfr fornsv. attan, sido­form till aderton; sv. dial. attan ’ar­ton; attan’