Svensk ordbok 2009, webbversion

attenta´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en at·tent·at·et●vålds­handling som riktas mot viktigt men begränsat mål vanligen ut­förd av en­skild person el. mindre, upp­rorisk grupp; riktad särsk. mot makt­havare men äv. mot an­dra mål av betydelse admin.pol.tid.JFRcohyponymterrorcohyponymsabotage attentatsmanbombattentattågattentatdet fjärde attentatet mot tsaren lyckadesattentaten mot moskéer i Irak○äv. all­männareattentaten mot den demokratiska samhälls­ordningenett attentat (mot/på ngn/ngt)sedan 1821av lat. attenta´tum (cri´men) ’försök (till brott)’, till ad´ ’till’ och tenta´re ’försöka’; jfr tentera