Svensk ordbok 2009, webbversion
autokra
´
t
substantiv
~en ~er
auto·krat·en
●
envåldshärskare
över stat el. organisation på lägre nivå
mindre brukl.
pol.
yrk.
JFR
cohyponym
diktator
sedan 1894
av grek.
autokrate
´
s
’självhärskare’; jfr
aristokrat