Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vbörda verb ~de ~t av|­börd·arofta refl. göra fri från utstr.ofta abstrakthan försökte avbörda sig an­svaret för det felaktiga beslutetavbörda (ngn) ngt, avbörda ngt (till ngn/ngt)sedan 1655efter lågty. afbürden med samma betydelse; jfr börda, påbörda Subst.:vbid1-109135avbördande