verb avföll avfallit avfallen avfallna, pres. avfaller
av|fall·er●upphöra att tjäna eller bekänna sig till
viss sak, särsk. religiös lära el. politisk åskådning; vanligen med antydan om svek e.d.
ngt högt.relig.JFRcohyponymöverge
drottning Kristina avföll från sina fäders troavfalla (från ngt)sedan 1526Subst.:vbid1-109296avfallande;
avfall