Svensk ordbok 2009, webbversion
äv. åld.
a`vgivaa`vgiva
verb avgav, avgett el. avgivit, avgiven avgivna, pres. avger äv. åld. avgiver
av|giv·it1bilda och ge ifrån sig
ngt mer el. mindre konkret, ofta gas el. energi (men äv. ljud)
af.JFRcohyponymutsöndra
klor avger en stickande luktvid reaktionen avges värmeavge ett sprött ljudavge ngtsedan 18082lämna
skriftlig el. muntlig förklaring e.d.
komm.avge ett löfteavge ett svaravge ett omdömeavge ngtsedan 1754Subst.:vbid1-109516avgivande