Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vsätta verb avsatte avsatt, pres. avsätter av|­sätt·er1formellt beröva befattning särsk. med avs. på ämbets­man, hög politiker etc. arb.pol.JFRcohyponymdetroniseracohyponymstörta 2 Gustav IV Adolf avsattes 1809avsätta ngn (från ngt)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. afsätia; efter lågty. afsetten med samma betydelse; jfr sätta 2äv. lös förb., sesätta av 2 reservera (medel) för senare an­vändning ekon.JFRcohyponymanslå 2cohyponymreservera hög­skolans styrelse avsatte sär­skilda medel för pedagogisk ut­veckling○äv. all­männarehan avsätter en vecka om året för fort­bildningavsätta ngt (för/till ngn/ngt/att+V)sedan 15483finna köpare för ngt, i visst om­råde, på viss marknad etc.; med avs. på större mängd av (viss) vara ekon.JFRcohyponymavyttracohyponymsälja 1 cyklar är inte lätta att avsätta under vinter­halvåretmer än halva års­produktionen kan avsättas utom­landsavsätta ngtsedan 17114efter­lämna som rest eller spår konkret el. abstrakt af.upp­levelsen avsatte djupa spår i hennes sinne○äv. ngt ut­vidgaten verksamhet som inte avsätter några nämn­värda resultatavsätta ngtsedan 17845rita eller mäta upp (sträcka, vinkel e.d.) från före­bild geom. m.m.geom.mat.avsätta ngtsedan 1727Subst.:vbid1-111459avsättande, avsättning