Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
av|tal·et●formell överenskommelse i viss fråga
ofta av bindande slag, mellan parter, t.ex. organisationer
admin.jur.JFRcohyponymfördrag 1cohyponymuppgörelse 1
avtalsbrottjordbruksavtalett muntligt avtalett skriftligt avtalingå avtalträffa avtalhålla ett avtalsäga upp ett avtalavtalet mellan Sveriges Radio och statendet internationella avtalet om förbud mot kärnvapenspridningavtalet förnyas varje årett avtal (med ngn) (om ngt/att+V/SATS), ett avtal (mellan ngra) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1640till avtala