Svensk ordbok 2009, webbversion
verb avträdde avträtt, pres. avträder
av|träd·er●lämna ifrån sig sina rättigheter till
annan innehavare, ofta under tvång; med avs. på viss befattning el. besittning
samh.JFRcohyponymöverlåta 1cohyponymfrånträda
Sverige avträdde sina baltiska besittningar 1721○ngn gång äv.avlägsna sig (gående)
avträda ngt (till ngn/ngt)sedan 1615Subst.:vbid1-111643avträdande;
avträde