substantiv ~en
bär|kraft·en●förmåga att ta upp tyngd
utan att brista e.d.
ekon.fys.isens bärkraft○äv. bildligthållbarhet
inför granskning m.m.
hennes argument har ingen bärkraft○spec. i ekonomiska sammanhangföretagets bärkraft var lågsedan 1834; 1892 i bildlig bemärkelse