Svensk ordbok 2009, webbversion

bå`lverk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bål|­verk·et●typ av av­spärrning som fungerar som försvars­verk urspr. bestående av lod­räta pålar e.d. histor.mil.JFRcohyponymvall 1cohyponympalissadcohyponymbarrikad ○äv. om liknande strandskoning○ofta bildligtstarkt försvar för ngt ideellt FN – ett fredens bålverkett bålverk mot rasism och främlings­fientlighetett bålverk (mot ngt)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. bolverk; av äldre lågty. bolwerk med samma betydelse, till bole ’planka; träd­stam; påle’; jfr boulevard