Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
bår·en●tillfällig bädd för transport av sjuk eller skadad person
el. för placering av en död människas kropp
med.bårhusbårremlikbårrullbårsjukbårhon blev skadad och fick bäras ut på bårbåren sköts in i ambulansensedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. bar; till bära