Svensk ordbok 2009, webbversion

böj`lig adjektiv ~t böj·lig●lätt att böja vanligen om lång­smalt före­mål (el. kropp) admin.psykol.JFRcohyponymelastisk de böjliga grenarna svajade under hans tyngdmaterialet är bär­kraftigt och än­då böjligthon var mjuk och böjlig i kroppen○äv. bildligtlätt att an­passa SYN.synonymfoglig hon är öd­mjuk och böjlig och protesterar sällansedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. bögheliker