Svensk ordbok 2009, webbversion

bös`ta verb ~de ~t böst·ar●banka provins.Nollbösta på dörrenböstasedan ca 1385Klosterläsningfornsv. bösta ’slå’; ev. besl. med isl. bauta ’slå’; jfr bautasten Subst.:vbid1-129577böstande, vbid2-129577böstning