Svensk ordbok 2009, webbversion
babb
´
el
substantiv
babblet
babbl·et
●
oavbrutet, meningslöst prat
vard.
komm.
tid.
JFR
cohyponym
bubbel
babbel (om ngn/ngt/att+V/SATS)
sedan 1891
till
babbla
substantiv babblet
babbl·et●oavbrutet, meningslöst prat
vard.komm.tid.JFRcohyponymbubbel
babbel (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1891till babbla