Svensk ordbok 2009, webbversion

ba`gare substantiv ~n äv. vard. bagarn, plur. ~, best. plur. bagarna bag·ar·en1person som yrkesmässigt bakar ofta som egen före­tagare yrk.sockerbagaresedan förra hälften av 1300-taletSöderköpings-Rätten (Upplysningar)fornsv. bakare, baghare, till baka 2krona vard.numism.sesekrona 4 kan du låna mig en bagare?sedan slutet av 1800-taletstudent­slang bagare; till bagare 1