Svensk ordbok 2009, webbversion

baguette [-get´] substantiv ~n [-get´en] ~r [-get´er] bagu·ett·en●av­långt fransk­bröd kokk.SYN.synonympain riche vinet var upp­hällt och baguetten låg frasig och varm bred­vid○nu­mera ofta om (dubbel) smör­gås på baguettebrödkaffe och baguettesedan 1960-taletav fra. baguette med samma betydelse; ur lat. bac´ulum ’käpp, stav’; jfr bacill