Svensk ordbok 2009, webbversion
ba`ka
verb ~de ~t
bak·ar1framställa
bröd el. liknande produkt
kokk.bakbordbakformbaka en kakahan står i köket och bakarbaka (ngt)sedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. baka; gemens. germ. ord, besl. med grek. pho´gein ’rosta; steka’
2ofta perf. part.
tillaga (maträtt) i ugnsvärme
kokk.JFRcohyponym1gräddacohyponymrosta 2cohyponymsteka 1cohyponymugnsbaka
bakad potatisbaka ngtsedan mitten av 1300-taletGotlands-LagenSubst.:vbid1-112528bakande,
vbid2-112528bakning;
2bak (till 1)