substantiv ~en ~ar
bak|del·en●bakre del av föremål eller kropp
ung. bakre halva om ingen naturlig uppdelning finns
rum.MOTSATSantonymframdel
○särsk. (på människa)ända, rumpa
ngt vard.JFRcohyponym1bak 1
bakdelen (av/på ngt)sedan 1508frälse- och sköldebrev utfärdat av riksföreståndaren Svante Nilsson för sin troman Håkan Karlsson (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)fornsv. bakdel ’bakdel (på hund)’