Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
bak|gård·en●kringbyggt område på baksidan av hus
nedsätt.hush.rum.en mörk bakgårdfönstret vette mot en bakgård○äv. bildligtpå kulturens bakgårdar○spec. om område nära ngn stormaktden ryske presidenten hade problem på sin egen bakgårdsedan 1541; 1976 i bildlig bemärkelse