Svensk ordbok 2009, webbversion

ba`kgrund substantiv ~en ~er bak|­grund·en1om­råde som syns av­lägset eller o­tydligt jäm­fört med viss före­teelse som ligger (el. tycks ligga) närmare å­skådaren ofta i bild­konstkonstvet.rum.JFRcohyponymförgrundcohyponymfond 1 ett landskap med berg i bakgrunden○äv. om undan­skymd position e.d.blyg som han var höll han sig i bakgrunden○äv. betr. annat än syn­sinnetbakgrundsmusik(i) bakgrunden (av/till ngt)sedan 1819jfr eng. background, ty. Hintergrund; trol. över­sättning av fra. fond; jfr fond 1 2väsentliga om­ständigheter i (ngns) levnads­historia t.ex. uppväxt­förhållanden, ut­bildning o.d. sociol.ha ut­ländsk bakgrundhon har en brokig bakgrundde båda vännerna hade helt o­lika social bakgrundsedan 19483samman­fattningen av före­gående händelse­utveckling på visst om­råde som skapar utgångs­läge för det fort­satta förloppet historia.JFRcohyponymförhistoria 2 bakgrunden till första världs­krigetmot bakgrund av de senaste händelserna måste beslutet om­prövas(mot) bakgrund (av ngt/SATS), bakgrunden (till ngt/SATS)sedan 1842