Svensk ordbok 2009, webbversion

ba`khuvud substantiv ~et, plur. ~en äv. ~, best. plur. ~ena bak|­huvud·etdel av huvudet som skjuter ut mellan hjässan och nacken med.rum.ha ngt i bakhuvudetha ngt i minnet men för till­fället ha svårt att aktualisera detvänta ― jag har namnet i bak­huvudet! sedan 1772