Svensk ordbok 2009, webbversion

1ball adjektiv, neutr. ~t äv. ~ positivt stimulerande vard.; särsk. i ungdomsspråkadmin.JFRcohyponymkulcohyponymrolig det är ball att gå på diskotekball (för ngn) (att+V)sedan 1966ev. besl. med sv. dial. ballra, ballta ’prata; skvallra’
2ball substantiv ~en ~ar ball·enrundad mjuk­del på bak­sidan av en hov eller klöv anat.zool.sedan 1841urspr. identiskt med boll